Har landat i Sverige på många sätt med barnen nu. Vi har sovit ut lite och fått till tidskillnaden och vänt på dygnet.
Fick tag i cyklar igår och det är nog tur det - vaknade kl. 8 i morse och upptäckte att River gått upp och redan var ute på dagens första tur. Han skulle bara kolla till hästarna nere efter vägen.
Känns underbart och fantastiskt.
Jag saknar dock dialogen med L. Har inte hört nått på några dagar, och tror inom mig att det är klart. Det är säkert min rädsla som hörs mest, men tystnad är vad det är - tyst.
Jag vet inte riktigt hur livet kommer att te sig, men jag har det bra och trivs med livet i alla fall. Sorg är inte så farligt. Jag har mina barn och ser att jag är en bra människa som är attraktiv och fin som det är. Jag behöver inte vända ut och in på mig själv kanske.
Kram på er.
No comments:
Post a Comment