Så var det dags

Vaknade kl. 6 i morse och känner hur det kryper i kroppen. Jag och River åker till Sverige idag.

I vissa stunder undrar jag om det är en självisk gärning som inte gagnar något annat än mig själv. Men, jag inbillar mig att River kommer att må bra av att se hur och var jag bor, må bra av att få träffa släkt och må bra av att få bara vara med pappa. Jag hoppas verkligen att jag gör rätt i detta.

Jag tror det, logiken ligger bra i magen och jag behöver inte argumentera så mycket om varför. Sen känns det runt River att detta är något alldeles speciellt som händer - han får åka med Pappa på flygplanet och får packa sin väska, och får säga åt mamma och Saffi att han är ok! Lilleman växer och blir en liten man just nu - jag ser det genom att bara titta på honom.

För, det är ju så här livet kommer att se ut. Pappa bor i Sverige, Mamma i San Francisco. Barnen kommer få åka imellan och vi kommer att fixa detta också. Saffi kommer att få åka med och kommer att trivas när det är dags, hon är bara lite för liten och för tajt knuten till mamma ännu.

Så, ha en bra dag på er, det skall jag ha!