Insomnia eller sent Kaffe

Sitter här i soffan. Klockan är 20 över 11 och jag känner inte för att hoppa i säng. Har ju heller inget speciellt jag måste i morgon heller, så jag får ta det som det kommer och framförallt ta det lugnt.

Har lite konstiga tankar i huvudet. Skrev på ett ganska stort kontrakt idag och borde vara glad - men det har varit så mycket, så länge att jag knappt reagerar. Snarare tvärt om faktiskt, får nästan känslan av att inte vilja hoppa in i ett nytt startup.

Jo, för det är de det är - ännu en ide. Ännu en resa i drömmar och optimism. Fylld med skapar lust, ambition och driv. himlen är gränsen och horisonten ligger vid öppen.

Denna gång sitter jag i en helt ny sits, jag är med från första början och har byggt/ hittat ett gäng av killar som faktiskt är kunniga. Kanske inte de mest slipade entreprenörer eller så, nej faktiskt lite kantiga och naiva. De agerar och funderar på ett sätt som påvisar mycket osäkerhet, okunskap och otålmodighet. Men, deras grundide var intressant och den till tänkta idéen har den där superstar chansen. Jag har kommit till en punkt där jag är en majoritetsägare och sitter med säkerhet i mitten.

Så, varför känner jag då ambivalens? Jag vet ju att längtan till barnen och orom för vad som nu kommer att hända i domstolen ligger i vägen för reaktioner att blomma ut - förresten så ligger den oron i vägen för allt just nu. Men, jag fick en påringning i dag om jobb i San Francisco som skulle betala bra, skapa närhet till barnen och ge mig det i alla fall. Men, jag tror faktiskt inte att jag är redo. Jag skulle helst vilja träffa en stabil och stadig svensk tjej i min ålder som står med fötterna på jorden och vet sina gränser. En som inte blir imponerad eller rädd för mina idéer och en som vågar vara öppen om vad som pågår i skallen. Orädd är en viktig del i mitt liv, de utmaningar som jag har och skapar är brutala - Stark längtan, ödmjukhet inför andras rädsla (exet) och lära mig att leva med ambition och äkthet. Människan jag vill träffa och skämma bort med total uppmärksamhet är en som ser igenom min tuffa fasad som inte betyder så mycket, men som kanske sett en massa och vet mycket mer än han vill.

Jag är säker på att jag har ett hjärta av guld och är en människa som är fin. Jag behöver bara få träffa lite tuffa brudar som inte behöver ta eller stjäla av andras energi för att frodas och växa.


Oj va svamligt det känns denna text. Men, så är det ibland när man söker efter den där föklaringen som berättar en inre sanning som är svår att greppa. Hoppas ni har tålamod med mig och låter mig bara få svamla vidare.

Ha det så bra!