Årsdag idag

Hejsan, tänkte jag skulle berätta att jag har årsdag idag. Ett helt år har gått och jag känner mig stark, ren i sinnet och fri från mycket. Om jag gör som jag gjorde igår kommer det säkert att bli en bra dag.

Nu över till det som har hänt den sista veckan...det börjar bli dags att ta itu med vårdnads tvisten för sista gången. den 26 Mars skall jag till domstolsförhandling i San Francisco för att få ett permanent schema för umgänget med mina barn. I mitten av veckan fick jag så ett mail från min advokat där han påminde mig om detta. 3 rader i ett email kostade mig 250 kr. Jag känner en väldigt stor harm mot det amerikanska systemet och det faktum att en advokat tar 250 dollar i timmen för arbetet och spelar på mina känslor för att få mer pengar. Men, det är inte relevant i saken, utan sidospår av harm och kanalisering.

Ex-frun ringde ju mig för två månader sen och sa förlåt för hennes agerande och ville sköta detta utanför advokater och domstol - men så har det då inte blivit. Hon har kontaktat min advokat igen och skall den 11 träffa honom för att försöka göra upp om hela saken. Återigen är det jag som får stå för kalaset och hon som agerar som hon alltid gjort.

Igår låg jag vaken länge och funderade på detta igen. Jag blev mest påmind om hur jobbigt det senaste året varit. Hur mycket jag har våndats och lidit över hennes känslomässiga agerande och brist på förnuft i saken. Alla kvällar jag har gråtit i själen och inte kunnat göra varken eller för att förändra situationen. Alla sömnlösa nätter i längtan efter barnen och undran över när detta skall gå över.

Men, jag har lärt mig massor med viktiga saker - stå kvar och vänta, Lev som du lär, och begär inget av någon annan, speciellt inte när det gäller exet. Hon får ta ansvar för sitt. Hon är en annan människa och hennes ilska handlar i dagsläget inte om mig. Jag har lyckats bryta de destruktiva mönster som drev oss isär. Kanske skapade jag dem, kanske inte - men min önskan att separera från henne gjorde mig riktigt olycklig länge, länge innan jag kom loss.

Nu står jag här och kan med en klar syn se på situationen och mitt i den bli påmind om tidigare saker. Det måste ju innebära att jag faktiskt inte blir så kidnappad längre. Visst, det är jobbigt och jag får ont i själen - men mitt i det klarar jag ju att reflektera och så!

Förövrigt fick jag en bekräftan i Torsdags om min professionella sida - en investerar trodde på vår ide och jag är återigen igång med att starta ett nytt företag, denna gången helt från grunden och som en av grundarna. Jag lärde mig en stor läxa sist, för att ha en bra sits som entreprenör måste man kunna ta avgörande beslut och sitta i bestämmande situation, annars blir man utsatt för andras litenhet och oförmåga när det blåser runt skåpet.