Första snön

Hejsan allihopa.
Det var ett tag sen. Jag tror det i och för sig är en ganska positiv grej, jag har inget att klaga på och skriva av mig om! Livet tuggar på och jag njuter till fullo av lugnet och ro´n som kommit med att besöken till barnen är planerade över de kommande 6 månaderna. Vad som inte riktigt är avklarat i nu är underhållet och vårdnads tvisten.

Men, eftersom domaren inte tog hänsyn till hennes argument och godkände en upptrappningsplan med barnen så blir det nog bra. Det är bara jag som kan misslyckas.

Vad händer då då - när jag inte har kris i processen. Ja du, det verkar ju som jag jobbar alldeles för mycket och inte ägnar mig åt mina vänner tillräckligt mycket. Jag var på möte häromdagen och kom på att jag faktiskt lever väldigt mycket i framtiden. Jag vet hur varje dag ser ut och vad jag skall göra. Jag vaknar och är redo för att klara av mina göromål, jag går till sängs på kvällen helt utmattad - och tänker att jag knappt haft en timmes ledig tid under dagen. Sorgligt men sant.

Nej, jag behöver en relation som får mig att tänka på någon eller något annat. Jag är redo för att ägna mig åt en annan människa och ge massor av kärlek. Det känns i kroppen och själen att jag nu har klarat av det jag föresatte mig runt barnen och fått den frihet i sinnet som jag trodde skulle komma. Ganska häftigt faktiskt, om jag gör det jag skall och står kvar kommer mer att visa sig.

Så, i dag kommer ju första snön. Vintern och vinterkänslan kommer tågande. För mig är detta en tid av närhet, hemma kvällar och långa samtal framför brasan. Jag har fixat en öppen spis, jag har tagit hand om mitt förflutna, nu är det bara modet att möta en annan människa som är på min våglängd kvar.

Hehe, det är nog lungt, en baggis. Skall till Hudik och Gävle i helgen. Skall lämna mitt 3:e. skall bli skoj att träffa gamla vänner och gå på lite möten och så.

Kram på er.