Hej, ny dag idag. vaknade och kände att det var dags att landa i känslan lite och söka tillbaka till lugnet. efter 7 timmars försök känner jag att jag kanske fått tag i vad det hela handlar om - stegarbetet.
Jag är inne i en inventering och har tagit tag i det idag. Direkt slår det mig att det finns en hel del som jag nu behöver ta kraftigt tag i och jobba med. Jag känner på allvar att jag det senaste året jobbat mig igenom separationen och skuldkänslorna för mina barn. Framtiden är där framme och jag klarar av att vara här och nu.
Först och främst handlar arbete om att jag har ett starkt självförakt och saknar kärlek för mig. Eller, kanske är det det. Jag tror det, för det som hände innan jag blev tonåring och de försök att återskapa situationen under tonåren för att skapa någon sorts bakvänd kontroll. När jag sedan aldrig klarat att älska mig eller tro på andras kärleksförklaringar till mig har det gått en herrans massa år av tomhet och substitut och flykt. Oftast med attityd och bekräftelsesökan, men också med förnedring och självförakt. Min rädsla för närhet och kärlek grundar sig i otrygghet och ett litet barns rädsla för vuxna och ondska. Jag har växt upp och blivit en stor man med många kvaliteter, men jag är fortfarande så skör och rädd i mig själv. Nattens skuggor skrämmer mig än i dag och mardrömmarna från mina försök att söka mig tillbaka för att hitta ut sitter djupt i min själ. Det är svårt att skriva detta, men jag behöver se detta och lära mig acceptera det förgångna och inte låta det påverka mig mer.
Min process är i full gång, jag försöker hitta vägen tillbaka till relationer - framförallt vänskapliga. Allt det andra kommer när det är dags. Men jag känner återigen en kraft jag får i gemenskap med liksinnade och är oerhört tacksam för den möjlighet jag har att förändra mitt liv och mina möjligheter till ett fint och lyckligt liv - oberoende av vad som har hänt i det förgångna.
Älskar nog mig själv lite idag i alla fall.
P
No comments:
Post a Comment