Inventering

Hej,

Jag satt i morse på planet från Köpenhamn till Stockholm och funderade över min situation just nu. Pappa har dött, jobbet är i kaos, och exet vill inte släppa taget om barnen. Ibland känns det som jag håller på att svimma i ansvar och press.

Men, mitt i allt så har jag faktiskt känt en riktigt skön stabilitet i mig själv. Jag är ju trött och sover ganska mycket, men jag är verkligen klar i tanken och känslan.

Jag känner mig dock riktigt ensam. Ibland önskar jag att jag vågade träffa någon och finna styrka i att ha en trygg famn att få hämta andan i. Det är nog så det känns, jag vill bli skyddad ibland från allt och gömma mig.

Men, det blir nog det också. Jag har faktiskt börjat släppa på min inneslutenhet och har blivit mer tillgänglig för möten med andra människor. Det blir nog bra med det.

Men, i frågan om allt som händer just nu. Jag måste prioritera väldigt hårt i detta läge. Detta kommer också att gå bra, kanske borde jag börja planera för en liten semester ganska snart efter att resan och begravningen är över. Jobbet får jag fundera på - kanske är det dags att titta på det också. Vad vet jag. Inget säger att jag landat där jag skall bli gammal och världen ligger öppen så att säga. Är det någon som har en ide om vart jag borde bo och jobba?

P