Hej.
Igår kväll pratade jag med mitt ex. Efter många år av kamp och förtvivlan så bestämde vi oss för att gå vidare åt varsit håll formellt och ge oss själva en chans. Jag har i och för sig vetat med mig själv under en lång tid att det är detta som jag vill, men hon har kastats mellan hopp och förtvivlan och har haft svårt att prata om det oundvikliga utan att kasta harm, skuld och skam på mig.
I går så kände jag någonstans att det var rätt tid att ta upp frågan och se om hon var redo att prata. Till min förvåning så var det så, och efter några korta fraser kom vi båda till den punkten om att det är kört. Givetvis så fick jag en skopa skuld, men jag berättade att at jag hörde att det var hennes åsikt och att min åsikt är annorlunda - därav vår oförmåga att mötas som en enhet.
Vi har varit gifta i snart 10 år, och det är en jätte konstig känsla att ha kommit till gemensamt beslut. I och för sig var det nu 2 år sedan jag flyttade från familjen, och vi har inte haft riktigt kontakt sedan dess, men ändå. Det är ju många år av mitt vuxna liv och en viktig person i min utveckling som nu inte är en del av mitt liv.
Svårigheten för mig har varit tanken om mina två bran som bor hos henne. River och Saffi som dom heter blir nu utan pappa i det dagliga livet. Jag har kämpat hårt med tanken om ett alternativ, men jag måste erkänna att jag nu ger upp och öppnar för nästa kapitel. De som varit har varit tungt och svårt, men de två liven kommer under årens lopp att hitta deras två kulturer och komma på besök i allt större utsträckning.
Tro mig när jag säger att det känns som ett berg har fallit från min axlar. Jag har varit kidnappad av önskan att fixa även detta, men nu är det klart. Jag är redo att axla nästa version av mig själv och söka visdom i det nya livet. Barnen har det bra, jag kommer på regelbundna besök och börjar finna lyckan i mitt liv idag. Jobb, bostad, relationer och tålamod växer - jag hoppas bara att mina beslut är sunda och riktiga.
Bara för idag skall jag välja att vara glad och tacksam för det som varit och se framåt med glädje och öppenhet!
P
No comments:
Post a Comment