Krafterna börjar återvända

Det börjar kännas som inflamationen går ur kroppen. Jag kände faktiskt i morse att jag har lite energi över. Att det mitt i höstmörkret börjar bli ljusare och att jag återfår lite kraft i kroppen.


Kanske är det en utmattning som legat och byggts på. Kanske är det avsaknad av barnen som påverkar. Kanske är det bara som det är.

Men, nu börjar medicinen verka. Jag börjar bli stark igen. Jag har ett datum när jag åker och träffar barnen i Mexico och livet känns riktigt hoppfullt.


Idag är det bra att vara Patric.

Sämsta nattsömnen på mycket länge

Försöker komma igång. Känner mig som en sliten disktrasa utan vatten, hård, stel och sandpapperlik.

Försökte somna hela natten tror jag. Låg och rullade, vaknade, tänkte på allt möjligt och bara var vaken.

Kanske inte så konstigt, jag drack en energidryck vid 5 igår kväll. Eller kkanske är det bättra att sluta med ett utropstecken. !


Jaja. Jag får masa mig in i duschen, försöka komma igång och ta mig sakta ut i den gråa dagen. Mörkret är min fiende och tröttheten mitt försvar.

Fånga dagen som nån smart sagt. Vet inte om det är möjligt idag?