Drömmar om ett liv med...

Livet tickar på så sakteliga. Känns lite som tiden står stilla nu när jag är med barnen och vi lever i nuet. Inte många saker som hinns med att tänka på eller funderas över.

Även om det är svårt att få tid till reflektion har det slagit mig lite under de senaste dagarna att jag är redo för att finna en ny relation i mitt liv. Jag har fullt accepterat att USA inte är för mig igen, och känner mig glad för lägenheten i Falun. Spännande nya vänner och gamla bekanta ansikten har gjort mig ödmjuk i nuet.

Jag har även fått insikten om att dra tillbaka lite av min ambition och låta andra följa med lite på resan. Kan vara så att jag förändras och blir äldre - men det står klart att jag inte kan ta det så personligt som jag gjort tidigare. Det tär enormt på krafterna att trycka på för att bli frustrerad när andra inte hänger med i min takt.

Så även måste jag fundera lite över mina gränser och få plats för mig. Som det är nu jobbar jag i stort sett dygnet runt och är alltid tillgänglig. Effekten är att om någon ringer när jag är med barnen så blir jag stressad och klarar inte av att njuta av det som är viktigt.

Men, jag tror att min resa återigen tagit en sväng mot något fint och gott. Jag är i balans och känner mig stark. :-)